Fjällvandring del III: Kiruna - orten där skåningar = tyskar
Jag är framme i Kiruna nu. 13 grader är det för dem som är intresserade av att veta. Jag vet ju inte så mycket om den här fjällvandringen mer än att jag ska få veta dag för dag hur "dagsrutterna" kommer att se ut. Det blir ju mer spännande så. Och så kan det vara skönt att slippa vara den som har (eller i alla fall ska ha:-) koll på läget hela tiden. Så i nuläget vet jag på ett ungefär hur hotellrummet ser ut och att herr S ska dyka upp om ett par timmar...
Det är faktiskt en rätt speciell upplevelse att vara så här långt norrut. Det finns också lappkåtor på riktigt har jag insett nu. Själva Kiruna city verkar inte vara så stort och ligger väldigt nära flygplatsen. När jag skulle stiga på flygbussen sa jag till chauffören:
"Till Kiruna C tack".
Chauffören: "It will cost fifty crowns to go to Kiruna...thank you".
"???"
När jag satte mig hörde jag två tjejer prata tyska i sätet bredvid. Det måste vara därför... Alltså, nog för att jag pratar skånska men så bred skånska pratar jag inte så att man kan ta mig för att vara tysk...
Bussen stannade en kvart senare på en något trafikerad väg. "Generöst med många stopp", tänkte jag och alla satt kvar.
"Jaha då var det slutstation" sa busschauffören. Jag och de tyska tjejerna tittade förvånat på varandra och skrattade innan vi reste på oss och klev ur. Vi var nästan de enda på bussen.
Jag frågade chauffören om vägen till hotellet.
"Jo hä e bar å gå rakt fram och sen till höger vid de vita tälten. Hä kom och bli buller å bång nu några dygn".
"Härligt" sa jag och tackade utan att förstå vad han menade med "buller och bång". Förrän jag kom till hotellet. Det är tivoli precis utanför. Och en gigantisk scen precis nedanför sovrumsfönstret. Och i receptionen sa de: "Bara så ni vet så kommer ni nog störas väldigt mycket". Vänta här nu, åkte inte jag till fjällen för att njuta av tystnaden? Jag smsade S och sa att han nog får bereda sig på en överraskning. Till svar fick jag att han noga bett om ett tyst rum med utsikt över gruvan (som förövrigt är helt fascinerande stor). Utsikt över gruvan är det ju. Och det mesta brukar lösa sig med öronproppar (och ett par glas vin).
Nu ska jag ut på tivoli och äta renchips!
Det är faktiskt en rätt speciell upplevelse att vara så här långt norrut. Det finns också lappkåtor på riktigt har jag insett nu. Själva Kiruna city verkar inte vara så stort och ligger väldigt nära flygplatsen. När jag skulle stiga på flygbussen sa jag till chauffören:
"Till Kiruna C tack".
Chauffören: "It will cost fifty crowns to go to Kiruna...thank you".
"???"
När jag satte mig hörde jag två tjejer prata tyska i sätet bredvid. Det måste vara därför... Alltså, nog för att jag pratar skånska men så bred skånska pratar jag inte så att man kan ta mig för att vara tysk...
Bussen stannade en kvart senare på en något trafikerad väg. "Generöst med många stopp", tänkte jag och alla satt kvar.
"Jaha då var det slutstation" sa busschauffören. Jag och de tyska tjejerna tittade förvånat på varandra och skrattade innan vi reste på oss och klev ur. Vi var nästan de enda på bussen.
Jag frågade chauffören om vägen till hotellet.
"Jo hä e bar å gå rakt fram och sen till höger vid de vita tälten. Hä kom och bli buller å bång nu några dygn".
"Härligt" sa jag och tackade utan att förstå vad han menade med "buller och bång". Förrän jag kom till hotellet. Det är tivoli precis utanför. Och en gigantisk scen precis nedanför sovrumsfönstret. Och i receptionen sa de: "Bara så ni vet så kommer ni nog störas väldigt mycket". Vänta här nu, åkte inte jag till fjällen för att njuta av tystnaden? Jag smsade S och sa att han nog får bereda sig på en överraskning. Till svar fick jag att han noga bett om ett tyst rum med utsikt över gruvan (som förövrigt är helt fascinerande stor). Utsikt över gruvan är det ju. Och det mesta brukar lösa sig med öronproppar (och ett par glas vin).
Nu ska jag ut på tivoli och äta renchips!
Kommentarer
Trackback