Han behöver bara vara bög, blind och köra på
När jag skulle gå in genom dörrarna till gymmet stannade en minibuss-taxi utanför.
"Vem är så lat att han åker taxi till träningen?", tänkte jag och associerade till T:s kommentar förra helgen när jag fick skjuts av mamma till T:s och min promenad 500 meter från mammas hus. "Ironman, ha!" var det enda hon sa när jag klev ur bilen.
Hur som helst, ur taxin hoppade två ganska plufsiga och till synes otränade killar i 40-årsåldern.
Jag gick in, var lite tidig och satte mig på spinningcykeln och körde i gång lite själv för att få upp pulsen. En annan tjej var också tidig, satte sig på cykeln bredvid mig. Vi började prata och sen kom de två killarna som hoppat ur taxin in i salen. Den ena satte sig på cykeln framför mig och den andra var tydligen instruktören. Jag funderade på om det verkligen var han som brukade ha det här passet, jag minns att jag haft honom innan...
"Vad tycker du om honom?" sa tjejen bredvid.
"Ja jag satt nyss och funderade på det" sa jag.
"Jag blev lite irriterad på honom förra gången för han vill bara att man ska vrida på motståndet hela tiden och så när man är dödstrött så säger han `vrid på två varv till´ och så fattar man att han inte alls är med och att han bara överdriver. Då blir det inge kul."
"Schhhhhhhhhhhhh, inte så högt". Hans kille sitter där framför dig" sa hon och himlade med ögonen.
"Jaha" sa jag lite förvånat över hennes himlande. Antagligen tyckte hon att det var märkvärdigt att han var gay. Och så blev jag lite störd, vet inte varför. Jag måste väl kunna säga vad jag tycker om förra passet så att vem som helst kan höra. Jag står ju för vad jag tycker.
"Exakt så tycker jag också" sa hon sen. "Om jag hade vetat det hade jag inte gått..."
"Nähe".
Jag tänkte i alla fall att jag skulle testa att gå exakt efter hans instruktioner; när han säger att jag ska lägga på 2 cm motstånd ska jag göra det och sen när han säger lägg på mer, lägg på mer ska jag göra det också. Det höll i ungefär tio minuter sen var jag totalslut och tjejen bredvid sneglade på mig och vi insåg båda att det var helt orealistiskt. Han kan ju inte själv göra som han lär ut. Visst finns det muskler under den där lite plufsiga magen men en person som kräver den kondisen av oss måste själv vara otroligt vältränad för att klara det passet. Jag undrar om han vred på något alls???
Men sen såg jag också att han hade lite speciella glas i sina glasögon och han sa att han såg dåligt. Kanske inser han inte det orimliga i de krav han ställer på oss för att han inte ser hur vi kämpar... Men han borde ju i alla fall ha testat motståndsratten någon gång...
Jag blev riktigt störd och irriterad och kunde inte begripa varför alls först. Det var tjejen bredvid. Och för att jag blev besviken på henne för att hon hade en konstig och negativ inställning till homosexuella och jag tänkte att hon kanske inte hade ogillat honom om han var straight. Varför tänker jag det???
Det var instruktören och hans"spionerande" pojkvän och för att jag inser att fördomsfria jag är full av fördomar och stereotypa bilder. Och att jag måste fundera så mycket kring hans synskada och inte bara få vara irriterad på honom för att han är en urusel tränare som inte inser vilken orimlig press han sätter på oss genom att bara be oss öka, öka hela tiden. Och som tar taxi till träningen och som inte alls passar in i den bild av en musklig instruktör jag vill ha framför mig under ett pass. Usch hemsk är jag.
Och jag ska behöva reda i alla de här tankarna som väcks hos mig och som irriterar mig och ha dåligt samvete över mina fördomar. Medan han bara behöver vara bög, blind och köra på! (Utan motstånd.)
"Vem är så lat att han åker taxi till träningen?", tänkte jag och associerade till T:s kommentar förra helgen när jag fick skjuts av mamma till T:s och min promenad 500 meter från mammas hus. "Ironman, ha!" var det enda hon sa när jag klev ur bilen.
Hur som helst, ur taxin hoppade två ganska plufsiga och till synes otränade killar i 40-årsåldern.
Jag gick in, var lite tidig och satte mig på spinningcykeln och körde i gång lite själv för att få upp pulsen. En annan tjej var också tidig, satte sig på cykeln bredvid mig. Vi började prata och sen kom de två killarna som hoppat ur taxin in i salen. Den ena satte sig på cykeln framför mig och den andra var tydligen instruktören. Jag funderade på om det verkligen var han som brukade ha det här passet, jag minns att jag haft honom innan...
"Vad tycker du om honom?" sa tjejen bredvid.
"Ja jag satt nyss och funderade på det" sa jag.
"Jag blev lite irriterad på honom förra gången för han vill bara att man ska vrida på motståndet hela tiden och så när man är dödstrött så säger han `vrid på två varv till´ och så fattar man att han inte alls är med och att han bara överdriver. Då blir det inge kul."
"Schhhhhhhhhhhhh, inte så högt". Hans kille sitter där framför dig" sa hon och himlade med ögonen.
"Jaha" sa jag lite förvånat över hennes himlande. Antagligen tyckte hon att det var märkvärdigt att han var gay. Och så blev jag lite störd, vet inte varför. Jag måste väl kunna säga vad jag tycker om förra passet så att vem som helst kan höra. Jag står ju för vad jag tycker.
"Exakt så tycker jag också" sa hon sen. "Om jag hade vetat det hade jag inte gått..."
"Nähe".
Jag tänkte i alla fall att jag skulle testa att gå exakt efter hans instruktioner; när han säger att jag ska lägga på 2 cm motstånd ska jag göra det och sen när han säger lägg på mer, lägg på mer ska jag göra det också. Det höll i ungefär tio minuter sen var jag totalslut och tjejen bredvid sneglade på mig och vi insåg båda att det var helt orealistiskt. Han kan ju inte själv göra som han lär ut. Visst finns det muskler under den där lite plufsiga magen men en person som kräver den kondisen av oss måste själv vara otroligt vältränad för att klara det passet. Jag undrar om han vred på något alls???
Men sen såg jag också att han hade lite speciella glas i sina glasögon och han sa att han såg dåligt. Kanske inser han inte det orimliga i de krav han ställer på oss för att han inte ser hur vi kämpar... Men han borde ju i alla fall ha testat motståndsratten någon gång...
Jag blev riktigt störd och irriterad och kunde inte begripa varför alls först. Det var tjejen bredvid. Och för att jag blev besviken på henne för att hon hade en konstig och negativ inställning till homosexuella och jag tänkte att hon kanske inte hade ogillat honom om han var straight. Varför tänker jag det???
Det var instruktören och hans"spionerande" pojkvän och för att jag inser att fördomsfria jag är full av fördomar och stereotypa bilder. Och att jag måste fundera så mycket kring hans synskada och inte bara få vara irriterad på honom för att han är en urusel tränare som inte inser vilken orimlig press han sätter på oss genom att bara be oss öka, öka hela tiden. Och som tar taxi till träningen och som inte alls passar in i den bild av en musklig instruktör jag vill ha framför mig under ett pass. Usch hemsk är jag.
Och jag ska behöva reda i alla de här tankarna som väcks hos mig och som irriterar mig och ha dåligt samvete över mina fördomar. Medan han bara behöver vara bög, blind och köra på! (Utan motstånd.)
Kommentarer
Trackback