uraskanielden

"Att ensam är stark e bara en löööögn.." sjunger Carola på ett gammalt kassettband från 1986. Jag håller inte alltid med om det men den här tristessen att vara själv på jobbet utan arbetsuppgifter börjar tära på mig. I går berättade en av våra psykiatriker att det som verkligen kunde framkalla psykoser är när man lägger nån i ett helt ljudisolerat rum. Och inlindad i bomull typ. Då behöver det inte ta lång tid förrän personen kan börja hallucinera.

Det är inte lika lätt att bli psykotisk i störande miljö. Mitt jobb har ju visat prov på båda typerna =) och jag måste nog hålla med om att den tysta, arbetslösa varianten helt klart gör mig mest galen. Tre dagar kvar - jag måste stå ut!

Ljusglimtarna i mitt torftiga liv är fikapauserna med min förra enhet eftersom den, till skillnad från min ordinarie avdelning, består av fler än en person. Jag försöker dra upp diskussionstempot . I förrgår t ex så försökte jag skojfriskt och skeptiskt, fråga alla vid bordet om begreppen "morgonmänniska" respektive "kvällsmänniska". Vad är det egentligen? Finns det på riktigt eller är det något folk hittat på för att inte kunna säga sig jobba vissa tider av dygnet? Eller är det något ämne i kroppen som det är obalans i? "Kan man ta ett läkemedel så man blir mer morgonpigg?" undrade några vänner till mig på Facebook, och jag hade faktiskt lovat dem att fråga när jag kom till jobbet. Ingen ville direkt diskutera och jag kände mig i nivå med blåsta bruden och 20-litersblodsfrågan i januari: "Asså - hur många liter blod har man egentligen??"

När jag lagt ner ambitionen att försöka reda ut svaret på min fråga kom vi i alla fall in på ett roligt samtalsämne om namn. Em har blivit farmor och alla ville veta vad ungen ska heta. Juliaviola som Ems farmor eller Herbert Assar som B känner en som heter? Em visste inte (fast hon visste att det blivit en flicka =) Sen ville jag veta vad några vid bordet heter i andranamn. Bob ville inte säga först men sen sa han:

"Ok jag heter Carl Gustav, för det är namn som gått vidare i släkten".

Jag tyckte det var rätt kul som det var. Men då tillägger den underfundige mannen:

"Min son fick heta Thomas. Thomas Carl Philip".

Det kallar jag humor.