Still I don´t know what this song is about
Morgonpromenaderna till jobbet är sällsynta nu för tiden. Så som bloggandet. Man får aldrig skylla på att tiden inte finns där för det gör den. Det är hur man tar tillfällena i akt och prioriterar. I morse prioriterade jag i alla fall promenaden och tillfälle att gå in i mig själv en stund. Ur min älskade mp3spelare strömmade musik med Katie Melua och för en gångs skull hoppade jag inte över hennes "I cried for you" som för länge sen gett mig öronskav.
Jag tänkte på en konsert jag var på förra året då hon, strax innan hon skulle spela låten, sa: "I dont know why I wrote it, and still, I dont really know what this song is about".
Det är det som är så underbart med att tolka texter - att det är så mycket upp till lyssnaren att måla sin värld. Och så här långt efteråt vet jag precis.
För mig handlar den här låten inte om kärlek och inte om vänskap. Den handlar om två själar som möts i sina vandringar genom livet och som hakar i varandra på något sätt. En ordlös kontakt, ett möte i en annan dimension. Man vet vad den andra tänker och känner. Man vet att man inte inbillar sig men det går heller inte att förklara i ord det som sker.
Vi frågar oss vad det är, mötet i det omedvetna. Allt och inget på samma gång då det är ett möte som aldrig kommer att kunna utvecklas till någon verklig relation. Vi måste leva med att vi inte kan begripa och vi måste fortsätta våra vandringar, var och en åt sitt håll. Det blir som en sorg för oss och det enda vi kan göra är att bära med oss det som ett fint minne i hjärtat. Som en liten skatt. Och det blir vår enda tröst.
Jag tror att det är det som Katie försöker säga.
But others pass, they never pause
To feel that magic in your hand
To me you're like a wild rose
They never understand why
I'll cross the sea for a different world
With your treasure, a secret for me to hold
In many years they may forget
This love of ours or that we met
They may not know
How much you meant to me
Without you now I see
How fragile the world can be
And I know you've gone away
But in my heart you'll always stay
Ur: I cried for you av Katie Melua
Jag tänkte på en konsert jag var på förra året då hon, strax innan hon skulle spela låten, sa: "I dont know why I wrote it, and still, I dont really know what this song is about".
Det är det som är så underbart med att tolka texter - att det är så mycket upp till lyssnaren att måla sin värld. Och så här långt efteråt vet jag precis.
För mig handlar den här låten inte om kärlek och inte om vänskap. Den handlar om två själar som möts i sina vandringar genom livet och som hakar i varandra på något sätt. En ordlös kontakt, ett möte i en annan dimension. Man vet vad den andra tänker och känner. Man vet att man inte inbillar sig men det går heller inte att förklara i ord det som sker.
Vi frågar oss vad det är, mötet i det omedvetna. Allt och inget på samma gång då det är ett möte som aldrig kommer att kunna utvecklas till någon verklig relation. Vi måste leva med att vi inte kan begripa och vi måste fortsätta våra vandringar, var och en åt sitt håll. Det blir som en sorg för oss och det enda vi kan göra är att bära med oss det som ett fint minne i hjärtat. Som en liten skatt. Och det blir vår enda tröst.
Jag tror att det är det som Katie försöker säga.
But others pass, they never pause
To feel that magic in your hand
To me you're like a wild rose
They never understand why
I'll cross the sea for a different world
With your treasure, a secret for me to hold
In many years they may forget
This love of ours or that we met
They may not know
How much you meant to me
Without you now I see
How fragile the world can be
And I know you've gone away
But in my heart you'll always stay
Ur: I cried for you av Katie Melua
Kommentarer
Trackback
