uraskanielden

Efter en busstur (jag frågade busschauffören om det varit någon som blivit överfallna av björn men då sa han att björnarna nog är mer rädda för människor än tvärtom så det skulle vi inte oroa oss för) och knappt två mils vandring från Nikkaloukta befinner jag mig nu vid Kebnekaises fjällstation. Det är bedårande vackert här och fantastiskt väder med strålande sol. (Och vi hann faktiskt till matchen.) När jag får tillgång till en dator som är lite snabbare och av senare modell än den här lådan som nog är från 1981 ska jag publicera lite bilder.

Jag kan säga som så att två mils vandring är tillräckligt för att man ska bli helt slut och garanterat somna ovaggad. Trots midnattssol.

Första stoppet gjorde vi fem km från Nikkaloukta där vi åt renburgare på det så kallade "LapDonald´s". Mc Donalds stämde dem tydligen för det men Lapdonads fick rätt... Vid det här stället kunde vi välja om vi ville åka båt i ca en halv mil eller om vi skulle gå hela sträckan. Stärkta av den goda burgaren och ytterligare några renchips (det är faktiskt jättegoda små bitar av rökt renkött) valde vi att gå.

Genom stenig mark, in i lövskogsområden, genom en fantastisk vacker dalgång, över forsar och broar. Inte mycket mygg, dock fick jag en stalker i en broms som vägrade lämna mig trots att jag försökte spraya ner den med MYggA.

I morgon blir det eldprov 1,3 mil på förmiddagen och 1,4 på eftermiddagen. Dessutom har jag och min vandrarkompis bestämt att vi bara ska prata tyska i morgon, han är nämligen halvtysk. Men det kan bli nyttigt på 2,7 mil. Jag behöver damma av de gamla språkkunskaperna.